Dagen som gått: ABI-planering, besök, cell, snöande så att om man stack ut näsan genom dörren endast en liten stund så var man strax en snögubbe. Så att när man skulle sopa av bilen och sopat av den klart så fick man direkt börja om från början för att den blivit nersnöad igen. Så att inga plogbilar hinner med och att det nu ligger kanske 15 cm färsk snö på marken där den inte blivit nerkörd eller nedtrampad.
Jag har hela dagen försökt fundera ut hur jag skulle kunna ordna saker och ting, så att det blir bra och så att jag ändå får behålla min inspiration. Höra sig för hur saker och ting skulle fungera samt att sedan ta några beslut. Saken är bara den att jag är så inspirerad nu att göra saker och ting, praktiken, SFC goes Hesa, undervisning (inte skolan, utan församling), cellen/cellerna?. Ja det är mycket som skall planeras och funderas på. Det värsta för mig just nu är att allt detta just nu sitter i någon annans händer. Jag har inte så stor påverkan nu. Jag har lagt fram planen och hur jag vill, nu är det bara att se om allting fungerar och blir verklighet.
Jag vet, det kanske är mycket ni inte förstår helt och fullt. Men jag vill inte uttrycka mig helt här ännu innan jag ser jag vet mera. Ni lär nog märka vad som sker senare. Och om det inte sker så var det inte meningen att vara. Just nu är det bara så många dörrar öppna så jag måste ta ett steg tillbaka och se vilken jag skall gå igenom först så att jag inte går fel, samt så att jag får en överblick av det hela. Som jag sade här tidigare, det är som om jag har hela världen för mina fötter, och det är bara att ta ett steg i tro för att saker och ting skall börja hända. Det händer redan, och mer kommer ännu att hända, bara att det är de andras tur att ta ett steg framåt.
Gud är här och leder mig, jag vet det, och allt kommer att lösa sig på bästa sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar