2 september 2010

Unfailing love

Jag menar oj! Vilken dag! Jag kan nog bestämma mig för att detta varit en riktigt bra dag. Okej, början kanske inte var den bästa, den kunde ha varit några gånger bättre. 

Jag kan ta lite bakgrundsinformation först. Jag har huvudändan av min säng invid fönstret, och vid fönstret finns det förstås ett blombräde. Denna morgon vaknar jag, och skall vända på mig. Detta resulterar i att jag slår i huvudet i blombrädet. Hårt. Vilken fantastisk väckning. Resultatet av denna händelse är huvudvärk halva dagen. 

Jag tar min huvudvärk till skolan, där de två första timmarna spenderas där vi skall skriva student hörförståelserna, plus att vi övar en samtidigt. De följande två lektionerna blir att skriva uppsats i det finska språket. Vilken underbar morgon. Eller?

Nåja, kvällen kompenserade det hela, så jag ska nog inte klaga. Först ringer A och säger att hon befinner sig utanför, och behöver ett ställe att lämna cykeln. När hennes cykel är i tryggt förvar i cykelförrådet kommer hon upp till mig en sväng. Riktigt najs! Senare på kvällen träffar jag I, G och E utanför lägenheten. Hänger med dem en stund, och sedan går vi upp en våning till vårt. Det hela slutar med (när mina "sambos" kommit hem) att vi har kvällsmat vid vårt. Många skratt och en glad själ. A ringer senare och vill ha tillbaka sin cykel, J är med henne, så vi lämnar sedan och talar lite, plus att han hänger med upp en stund också. 

Jag har fått bönesvar idag, eller delvis, det är inte klart än, men jag kan se det nu. Det som varit på mitt hjärta och varit min dröm nu i minst ett halvt år. Åh, jag är så glad! Gud är fantastisk! Nu när jag tänker på det har jag faktiskt fått ganska många bönesvar idag. Tack Jesus för din kärlek! Jag fortsätter bara förvånas av Jesus, och av de människor runt mig. Jag är älskad, för den jag är, och det finns människor som faktiskt bryr sig om mig. 

Jag och mina sambos har suttit i vardagsrummet ikväll efter att våra gäster for, och jag har nog saknat det. Gemenskap är något fantastiskt, och att sitta med sina vänner och lyssna på lovsång är också rätt så underbart. Jag kan inte sluta le, jag kan inte sluta tacka Honom. Jesus, Du är underbar. Tack Jesus för att jag är din. 

Du är älskad min vän. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar