9 oktober 2010

Because God loves us for who we are

Livet är egentligen väldigt intressant. Dagens slutsats. Eller kanske en av dem. Eventuellt. Jo, en annan är att jag använder alltför många punkter och därigenom korta meningar i min blogg. Jobbigt. Men jag gillar dem.

Ja, jag for då iväg till Jeppis med J och J. Åt kebab från korvgörans för första gången i mitt liv. Sedan blev det då ungdomssamling på PK. Annorlunda var det, inte för att jag visste vad jag skulle ha för förväntningar, men ändå var det annorlunda än vad jag tänkt mig. Vi lekte, och jag som annars inte är nå mycket för lekar hade det nog helt roligt. Mot slutet dock fick det nog räcka för min del. 

Min kära vän Axu var också närvarande och vi talade en del mot slutet. Mycket givande, och skönt att få tala av sig. Roligt att höra att jag kunde hjälpa till också och, ja, bidra. Vi måste göra som vi sa nu också! Ja, det kan jag ju säga till er andra också; jag tycker att man bra kan bestämma någon gång i veckan när man faktiskt kontaktar varandra eller träffas och talar ut. Utbyter funderingar, stöttar varandra, finns tillgängliga, ber tillsammans och ber för varandra och liknande. Sådant stödjer vi. 

Visst är det roligt när man läser om sig själv på någon annans blogg? Senast idag, nu på Axus blogg. Tack vännen, du är nog helt fantastisk du också! ♥ Annars kan jag ju också säga att jag känner mig väldigt välsignad att ha så fantastiska vänner som jag har! Tack till er allihop! Och bara för den fina sakens skull och för att värma era hjärtan extra kan jag ju skriva hit några namn som jag håller varmt om hjärtat: Axu, Emilia, Sannah, M-L, Lukke, Beni, Gusa, Edith, Sofi, Julia, Josefin och en hel drös andra underbara vänner! För att just Du är speciell precis som Du är.

1 kommentar:

  1. ja självklart ska vi göra som vi sa, en jätte bra idé! vi hörs, bästa Amanda!<3

    SvaraRadera