17 mars 2014

No time for thinking, just time for everything that has to be done

Livet. Närpes. Skrattattacker. Glädjetårar. Bilfärder genom natten. Planeringsmöten. Skola. Frustration. Flaskhals-dagar. Gulliga barn. En kand. Fina människor. En Gud som är så mycket större. 

Dagarna som gått har mer än någonsin visat på att livet kan vara en berg-och-dalbana. Från att ha nästan kvävts av egna krav, saker som ska göras, deadlines, upplevda krav, långa to-do-listor och en hel del annat till att bekymmerslöst kört genom natten och skattat med fina människor så att tårarna rann. 


 Inledning av balkongsäsongen tillsammans med kandin och quiet reflection i skolan. 


Jag kan inte heller klaga på att jag har lite att göra. Om två veckor ska min kand vara inlämnad och jag har en hel del att bita i där än innan den är klar. Vi har en konferens som ska planeras och genomföras. Sommaren har hamnat upp på tapeten och börjat planeras. Balkongsäsongen inleddes innan vintern bestämde sig för att göra en (förhoppningsvis) sista comeback.

Jag har också återvänt till Academill och inlett två kurser denna vecka. Därtill är det Närpes som gäller minst en gång i veckan - vi hade en helt fenomenal övning förra onsdagen och jag kan knappt vänta tills premiären! Jag jobbar en dag i veckan på eftis, hittar också tid till att vara i Sion, hjälpa till där och dessutom hinner jag emellanåt med filmkvällar, lunchdejter eller dylikt. Plus lite annat som söker sig in i kalendern. 

Nej, dags att återvända till allt det där som ska göras. Over'n out. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar