Our God is love

Impulser och vilda saker kan jag rekommendera. Jag var vild och impulsiv igår, vilket ledde till en riktigt najs kväll. Inte något jag gör vanligtvis men man får vara vild ibland. Det kan till och med vara hälsosamt, eller i vissa perspektiv i alla fall. 

Ibland är livet allt orättvist. Har ni tänkt på det? Jag menar, att allt händer samtidigt, eller samma person. Som om man då inte skulle ha det helt tillräckligt från förr, eller varit med om samma förr. Varför måste det då hända igen? Jag har inge bra svar på den frågan, men det är plågsamt att se på när olycka efter olycka drabbar en som står en nära. Vad man då bör komma ihåg är att Gud är alltid med en, oavsett. Han leder en på vägen och håller en under sina vingars beskydd. Gud, dig kan jag alltid lita på.

Har annars inte gjort så mycket idag. Tagit hand om "mina" sjuklingar (mina sambos). Hoppas fortfarande att de inte kommer att smitta ner mig passligt till studentskrivningarna som börjar nästa vecka. Fast det ser inte så bra ut just nu. Men inte kan man väl ta det så hårt. 

Imorgon är sista förberedelsegången inför den medeltida upplevelsedagen vi kommer att hålla på onsdag. Så, medhjälpare Felicia till er tjänst. Eftersom jag inte är någon morgon-människa kommer onsdagen bli aningen jobbig; vi förväntas vara vid skolan kl 06.15. Jag menar, jag är en sådan som drar ut på morgnarna så länge som möjligt. Hur skall jag komma mig upp den tiden på morgonen? 

Disponenten tycker att vi borde förse våra cyklar med namnlapp, annars så kommer de att föras bort. Fast, hallå? en cykel med namnlapp? Hur skulle det se ut? Den bild jag får är en lapp hängande från styret där det står "Blixten, tillhörande lägenhet 5". Blixten i stort då, och det andra lite mindre där under, eventuellt även "ägare av blixten: Amanda". Jag vet inte varför, man jag har ganska roligt åt det hela. Är det då meningen att man ska hänga denna namnlapp över styrstången varje gång man parkerar cykeln i cykelförrådet? Hm, jag tyckte det var aningen roligt i alla fall.