3 november 2010

All the broken pieces of my life..

Skrev en novell igår. Jag såg på en massa filmer igår. Jag talade med vänner igår. Jag förstörde det igår. 

Idag sov jag mellan fyra och sju efter skolan. Vi har fått manus till julshowen. Det regnar. Har inget att skriva. Jag förstörde det igår. 

Jag borde sluta vara kryptisk. Att inte säga rakt ut vad jag menar. Men det är svårt. Jag har i princip alltid varit lite kryptisk av mig. Jag är feg. Jag är rädd för att förstöra mina vänskapsrelationer. Jag tycker inte om stora människosamlingar. Jag har svårt att öppna mig för människor. Jag är rädd för att bli övergiven/vänd ryggen igen. Jag är rädd för att förlora mina vänner. 

Det är egentligen bra. Jag borde inte småsaker tynga ned mig. Speciellt saker som inte hade för avsikt att tynga ned en. Det är bra när människor säger vad de tycker och tänker. Fast ibland tar man det åt sig på ett sätt som kanske inte var menat från början. 

Jag förstörde det igår. Nu blir det bara värre. Ibland vore det nästan enklare att bara sitta tyst hemma i ett hörn hela tiden och inte säga ett knyst. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar