Det har varit en fin dag. Den började i och för sig med en försovning, en liten sådan, men i alla fall. Sedan blev det att rusa till tåget och sedan bar det av mot soliga Helsingfors. Det kändes nästan som att komma hem, att åka spåra och tåg börjar nästan vara en vanesak och det går som på räls.
Träffade idag äntligen min saknade vän Emilia och det var nog helt fantastiskt! Vi diskuterade en hel drös med saker och allt mellan himmel och jord, och lite till. Vi for till Fila på gudstjänst och senare blev det att kolla en halv film innan vi tog oss in tillbaka till stan för att hon skulle hinna med tåget. En fin dag med ett fint återseende.
Egentligen var det då flera fina återseenden varav Emilias nog var höjdpunkten. Imorgon skall jag förvirra mig till Arcada för att se mig omkring lite där och få lite information om en linje jag är intresserad av. Vi får väl se om jag hittar dit först, men det ska väl inte vara helt omöjligt.
Många tankar som snurrat runt. Jag har insett att jag måste släppa taget och bara ge allt åt Gud, våga låta honom leda allt, för jag vet ju att han har det bästa för mig. Idag kanske vi inte ser alla mål vi kommer att ha i livet, men med Guds hjälp kommer vi att nå alla mål och glädjas i varje steg vi går med Honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar