Har idag på riktigt tänkt över det här med bloggande. Hittade en rekommendation till min blogg som var närmare två år gammal och det jag läste kunde jag inte längre se i min blogg. Sorgligt. Eller - hur upplever ni läsare min blogg?
Just nu är den rätt så död - jag vet - men snart kommer vardagen igång igen och då ni! Denna vecka är vardagens väcka då stor del återgår till vardagen, skolorna börjar igen och sommaren är slut. Lyckliga vi som går på universitet får ha sommarlov någon vecka till!
Hur som. Rekommendationen om min blogg sade så här: "..hon skriver om sin vardag, sitt liv med Jesus och om sina vänner. Dessutom är hennes inlägg nästan jämt glada och positiva. Något som Amanda också är bra på är att uppmuntra folk och det gör hon oftast i nästan varje blogginlägg. Jag tycker om att läsa hennes blogg eftersom den handlar om hennes liv och inte om någon annans - hon är helt enkelt sig själv i sin blogg."
Så. Vad ska jag säga? Jag har ofta tänkt på det här med att vara transparent när man bloggar. Ja, jag vill vara helt mig själv och inte ge en perfekt bild av mig själv och mitt liv - för det är varken jag eller mitt liv. Men, sedan har vi frågan, detta finns allt ute på internet, och hur smart är det? Sedan har jag också funderat på, vad vill människor läsa om? Uppmuntran och positiva livshändelser? - Jag tror det, men jag tror också att det blir just den här perfekta glansbilden efter ett tag. Livet är inte bara positivt, lätt och en dans på rosor. Vi har det svårt ibland, och som en del tror så när vi lever med Jesus får vi ett perfekt liv utan bekymmer och svårigheter - men låt mig säga er, det är i princip helt tvärt om. Vi har valt att gå den smala vägen.
Jag vill vara mig själv, jag står för att mitt liv inte är bra alla gånger, jag står för att jag inte mår bra alla gånger. Jag står för det jag skriver och jag står för det jag gör. Jag vill vara ärlig, jag vill att någon där ute genom mitt liv kan få hjälp på vägen, en uppmuntran eller vad som helst (så länge det är positivt). I want to make a difference!
Idag, den här stunden är en så liten del av hela vårt liv, men beroende av vad vi gör med den här stunden kan den vara livsomvandlande och leva kvar hos oss i evighet. Valet är ditt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar