Det är över, jag har klarat av tvåan på gymnasiet, FKF. Det jobbigaste är över. "Bara" studenten kvar nu, men det känns inte så jobbigt efter denna vår. Dessa två dagar (fredag och lördag) tycker jag att jag har hunnit vara på så många ställen.
Igår var sista skoldagen och vi hade en gästföreläsare, och sista lektionen talade han om kroppsspråk, och jag fick då inflika lite då och då om min kunskap, eftersom det tidigare under matrasten kommit på tal att jag skrivit mitt slutarbete om kroppsspråk. Dagen slutade med att han ville läsa igenom mitt arbete, och lovade sedan skicka en kommentar om det.
På kvällen ville jag vara på två ställen samtidigt (sista kvällen med gänget på skolan, samt ungdomarnas vårfest vid sion). Detta resulterade i att jag, M-L och Josefine for till sion till kl 7, for till skolan till kl 8, sedan efter en stund tillbaka till sion, efter det än en gång tillbaka till skolan ett varv, och efter det tillbaka till sion en tredje gång. Sedan stannade vi vid sion resten av kvällen. Fick pratat igenom en hel del med A, och det hjälpte mig mycket.
Lördagen inleds med skribaträff ute på kronvik, fick träffa konfirmanderna för första gången, och jag tror det kan bli ett helt intressant läger. Efter det åkte jag in till stan en sväng för att äta vid skolan, sedan till stenhaga där jag sprang några ärenden, till prisma för att byta bil med farsan. Tillbaka in till stan för att börja städa och packa det sista. Agerade sedan flytthjälp åt M-L ut till brändö. Efter brändö blev det att fara tillbaka till lägenheten för att städa mer, och sedan laga sig klar för avslutningen.
Avslutningen var helt bra. Inte alls lika torr som förra årets var. Den var bra, många skratt, och det behövdes. Efteråt blev det kaffe vid skolan, och det är här den jobbiga biten av skolavslutningen börjar. Det är ju förstås bra att gå på en liten skola, men man kommer varandra så nära inpå, att det sedan är jobbigt att säga hejdå. Man är van att ha alla dessa människor i sin närhet, och nu när man vet att de inte kommer att göra det under sommaren, dessutom lite mer konkret nu när man ska på SC. Det blev tungt, tanken på att inte få se alla dessa underbara människor på nästan två månader gör ont. Lite på två månadet till och med. Måste hinna se så många jag hinner när jag har ledigt.
Efter avslutningen då var det bara att fara till lägenheten, packa bilen, städa klart och fara, i princip. I verkligheten var det inte rikitigt så. Jag var stressad, jag, M-L och Guni skulle hem till mig för att se på Eurovisionen, men mitt i allt när vi ännu har mycket att göra och klockan är tio före 9, så ringer Sofi och vill att jag kommer med ett par skor till Freddi som han passligt nog lämnat vid oss. Stressar in allt i bilen, för skorna, hämtar M-L, hämtar Guni och rusar vidare hem. Kommer hem till det sjätte bidraget. Efteråt för jag även hem dem till deras lägenhet som de skall ha över sommaren.
Det är jobbigt, jag har tagit in två skivor från bilen, skivor som jag spelat under de kvällar vi varit ut och härjat mm, och det är tungt. Så otroligt tungt. Men jag kan ändå inte förmå mig att stänga av musiken. Så många underbara minnen. Så otroligt fina och underbart fantastiska människor jag har fått träffa och umgåtts med detta skolår, både i och utanför skolan. Det är tungt att veta att man kommer att vara ute i Europa i fem veckor, utan att få träffa dessa människor, plus ca två veckor träning inför resan, plus annat program man har som gör att man är fast.
Det ska gå, på något sätt. Jag hoppas verkligen det. Jag vill ha er nära. Så nära som det bara går i sommar. Saknar. Men vet ni vad? Jag har sommarlov!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar