Vem är jag?

Att ha för mycket att tänka på har aldrig varit bra. Det brukar allt som oftast leda till sömnlöshet, och det är väl något jag inte direkt behöver just nu. 

Jag har aldrig varit bra på att tala. Har en tendens att ta det den enklare vägen, över internet (t.ex msn) eller sms. Att tala öga mot öga har jag alltid tyckt är svårt, men ändå tycker jag fortfarande det är det mer "rätta" sättet. Ibland finns det orsaker varför man gömmer sig bakom några datorer när man är med och tjänar istället för att stå uppe på scenen. 

En tanke slog mig igår, Vem är jag? Vad svarar man på en sådan fråga, om man tänker efter är svaret på den frågan kanske inte så självklart mer. Blev idag markerad som "powerpointaren" när en vän skulle förklara till en annan vem jag var. Har egentligen inget emot det, men då kom jag igen på att tänka på den frågan "Vem är jag?". Vem vill jag att andra skall se mig som, hur ser andra på mig, vem är jag för dem?

Min telefon har faktiskt ringt idag, vilket har förvånat mig lite, för det hör inte till det vanliga. Dessutom att den bestämmer sig för att väsnas klockan ett på natten är ännu mer ovanligt. Fast det hindrade ju inte mig från att bli glad. Har annars också varit en helt bra dag, umgåtts med några vänner, planer som ändrats och dylikt, men det hindrar inte heller dagen från att ha varit bra. 

Powerpoint i sion som vanligt kan man nästan börja säga har jag även hunnit med idag. Subway med återseendet, vilket jag tyckte var riktigt bra. Chill i lägenheten. Och efter gudstjänsten blev det plötsligt pizza, hade först inte fara, men eftersom någon faktiskt ville ha dit mig for jag, och jag ångrar det nog inte. En riktigt bra kväll, många skratt, konstigheter och helt fantastiska människor.