Med allt för lite sömn på mitt konto just nå så stavades kvällen "trött". Bara jag får en skiva fixad så skall jag dimpa ner i sängen, och jag har en känsla av att jag kommer att somna så fort huvudet är på kudden. Om inte före.
Det är lite frustrerande att gång på gång komma fram till att det enda jag egentligen kan göra är att finnas där, lyssna, vara en vän och be. Jag vet att det egentligen är något väldigt stort bara det, så stor att jag inte har någon aning om hur stort, men det känns ändå som om det skulle vara för lite. Men det är egentligen allt jag kan göra just nu. Jag får bara göra det fullhjärtat. Finnas där för mina vänner. Också lyssna till Gud och vad han säger om vad och om jag ska göra något. Jag gör det jag kan och gör det fullhjärtat.
Why do we close our eyes when we pray? When we cry?
Because we know that the most beautiful things in life are not seen, but felt by heart.
har man gemenskap klarar man sig fast ens liv i övrigt inte är perfekt
Me? I guess I was a shoulder to cry on
Vänskap är trygghet, omtanke när dagen blir svår
ger ro i oro, tänder ljus i mörker
A friend is someone who reaches for your hand and touches your heart
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar