14 februari 2011

If I am where you are nowhere is too far

Wow, jag får snart gå och sova! Dessutom har jag en känsla av att det kommer att vara på det här sättet varje kväll nu denna vecka. Fantastiskt. Har man mycket som skall göras så har man. Idag har jag skrivit del 2/8 i studenten, sett på den första delen av vår Julshow (rysligt dåligt kvalité, vilket är tråkigt), nästan lagat klart ett ABI-projekt till torsdagens Penkkis, och konstaterat att man kommer att vara en isklimp efter torsdagens lasbilsflaks-åkning runt i stan. 

Har även pysslat på med lite annat idag, men ändå på tok för lite med tanke på hur mycket jag har ogjort ännu. Men en sak i taget och jag kan inte göra hur många saker som helst samtidigt. Dagens uppmuntran kom genom en "Glad vändag"-hälsning från ett lite oväntat håll samt kommentaren på föregående inlägg. 

Ja, det var ju Alla Hjärtans Dag idag också, tänka sig. Jag tar inte så tor notis i det hela. Man behöver inte en speciell dag för att säga hur mycket människorna runt en betyder, man kan och skall göra det annars också, dessutom ofta. Som en av mina klasskamrater sade idag "Alla Hjärtans Dag är inte för dem som är singlar, och definitivt inte för dem som är olyckligt kära". Jag tänkte över saken en stund och kunde inte annat än att hålla med. 

Ta hand om er mina högt uppskattade vänner och läsare! En kram till dig, och du är en fantastiskt person! Du vet väl det?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar