Det har varit en sådan dag när man funderar på hur man i hela världen skall orka ta sig igenom dagen överhuvudtaget. En dag där man inser att ett liv är väldigt långt, och man undrar hur sjutton man skall orka ta sig igenom det. Hur orkar folk leva livet?
Idag har jag drömt mig bort, jag har sovit och sett på en bunt med filmer. Däremellan har jag återvänt till verkligheten och varit på cell. Det var dagens ljusglimt och ett mycket glatt återseende som man inte kunde ha placerat bättre. Det var vad jag behövde idag.
Har även sett att det faktiskt finns en del människor som bryr sig när de märker att man inte mår bra, idag har det varit tre som tagit ett steg fram ur den stora folkmassan som skyggat undan och inte vill veta hur man har det. Tre. Jag trodde jag hade fler vänner än så.
This made my day:
Vill bara säga att jag älskar den tjänarattityd du har ♥ Du kommer att ha en enorm skatt i himmelen för det arbete du gör :) Alla ser inte kanske allt det arbete du gör å förstår sig inte riktigt på det och hur jobbigt det kan vara... men jag vet att Gud ser å jag kan säga att han fäller glädjetårar av stolthet över det du gör speciellt då du gör det då det kanske tar lite ont..
[...]
[...]
Du är en fin människa Amanda. Du är vacker och har ett vackert hjärta. Jag önskar dig all glädje och frid Gud kan ge dig i denna stund :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar