Let your presence come and saturate me now

Ja, jag är vaken ännu, och klockan har just passerat 5 på morgonen. Det har varit en lång dag, så lång att den inte rymdes in på en "vanlig dag" på 24 timmar utan fick lov att låna 5 timmar av följande dag. Så kan det gå. 

Seriöst, det borde vara straffbart att vara så mätt som jag är nu, men egentligen är det straff nog att känna såhär, övermätt och smått illamående. Ugh. Jag och min vän har alltså haft kalas idag, jag som inte tänkte ha något, men nu är jag nog glad att vi ordnade ett i alla fall. 

Dagen har bestått av tentskrivning, packande, handlande, förberedande, ledarsamling och sen "37-års knytkalas". Vi fyllde 37 år tillsammans körde knytkalas-stuk. Men något gick fel längs vägen för det var som om vi hade mer snacks efter kalaset än före. Urk på burk. 

Har tyvärr inga bilder, men jag kan säga så mycket att det har varit en fantastisk och lång kväll tillsammans med grymt fina människor. Alla gäster var egentligen ute redan kl 1, men efter det städade vi lite och sedan var vi så slut att vi bara låg och vilade och diskuterade en hel del intressanta saker. 

 Det finns fler än du tror som står bakom dig och hejar på dig. Fler människor än du tror älskar dig för den du är!

Veckans låt: Like a Fire - Planetshakers, lyssna på den. 

This is for You

Idag har jag tagit en snabb resa tillbaka till förra sommaren när jag och min vän och handledare under praktiken for till en ganska så nyöppnad restaurang som endast serverade balkisk mat. Alltså mat från balkan. Vi tog då förstås en av de rätter vi åt i somras i Sarajevo, och det var nog härligt. 

Resten av dagen har också varit helt okej. På kontoret idag blev det en liten storstädning och sedan packade vi 150 nyhetsbrev som skulle skickas ut. Efter jobbdagen har man inte gjort så mycket egentligen, försökt få tag på något jobb, och nu har jag kanske något på kroken, så nu får vi se vad detta leder till. 

Relationer är nog krångliga. Har idag igen fått diskutera många olika saker med många fina människor, och det är dagar som denna man inser hur välsignad man egentligen är att ha alla dessa fina människor runt sig. Har också hunnit fundera på människor som man ser upp till, och människor som man kanske skulle vilja lära känna bättre. Jag vill leva för Jesus och för andra människor. Vem lever du för?

Du är älskad för den du är, och det finns människor runt dig som vill lyssna vad du har på hjärtat. Jag är bara en av dem. 

I live for You. 

I live for You and the people by my side

Dagen då jag staplade mig tillbaka till jobbet/praktiken. Det var lite smått jobbigt kan jag väl erkänna, eftersom först så var man trött och sedan visade det sig att det är planering inför nästa konferens som gäller. Och om ni frågar mig har jag fått nog av konferensplanering för åtminstone en vecka. 

Men jag tror ändå att det kommer att bli bra, plus att det kan hända att jag kommer att få fortsätta med lite liknande uppgifter som "event manager" nu framöver och på sommarkonferensen som jag gjorde på EC. Så det kommer nog att bli roligt, bara jag kommer över tröttheten från EC. 

Kvällen spenderades på en konsert och sedan lämnade jag och en vän att sitta och diskutera livet och församling i några timmar. Det var riktigt bra och givande och jag kunde än en gång konstatera det att det är en speciell känsla när folk har förtroende till en och tror på en. Jag vill leva för andra människor. 

Vem har du i ditt liv som tror på dig och stöttar dig? Och vem tror du på? Vem stöttar du?

With a passion burning deep within

Ibland är det inte så lätt att drömma; verkligheten och vardagen kommer emot. Samtidigt har jag inte riktigt på klart vad jag drömmer om förutom att jag vill se världen. En dröm som just nu verkar mer motarbetad än möjlig. Jag lär få vänta länge innan jag få se bergen höja sig över landskapet igen. 

Dagens konstaterande är väl att man borde skriva upp alla uppmuntrande ord eller komplimanger man får så att man kommer ihåg dem senare. Så att man kan plocka fram dem när man känner sig nere eller ledsen. Så att man kan genom dessa inse hur många människor man har runt sig som älskar en för den man är. 

tillsammans firar vi 37 år :)

Dagens flopp är väl det gemensamma födelsedagskalaset jag och en vän planerade till fredagen. Det ser ut som om vi kommer att sitta där själva och spendera kvällen med att se på film och äta all tårta och snacks själva istället för att umgås med fina människor. Inte riktigt uppmuntrande om man säger så. Men vi tror på att det kommer att bli bra. 

En mycket varierande dag där inte så mycket har hänt men ändå så väldigt mycket. Vi får se vad framtiden för med sig, men just nu känner jag mig inte så inspirerad eller entusiastisk över den. Det ser just nu mest ut som en grå massa full med utmaningar och problem. 

Tack ändå för de människor som man har runt sig som älskar en, och Jesus som går med en varje steg på vägen. Dagens låt: Like a fire - Planetshakers

It's You who gives me strength

Trött! Det märks att man haft fullt upp nu i ungefär 5 dagar för när man sedan får en chans att sova så sover man i ungefär 16 timmar. En del kallar det EC-krapula, eller konferens-krapula. Man är helt enkelt helt slutkörd, klubbad, förstörd, trött, och allt det andra. Men det är värt det. Den fantastiska konferens vi har haft är värt allt slit, jag skulle göra det igen utan att tveka!

Dagens komplimang blev senare "du ser så dagen-efter ut!". Man tackar och bockar, men jag antar att det är ganska nära sanningen. Jag är helt slutkörd, speciellt detta med att tänka går lite hackigt. Lite som en överhettad dator. Tror jag. 

så kan det se ut efter EC och efter städningen av kyrkan
Fotograf: Edith

Facebook har idag och igår varit fullt med uppmuntran fram och tillbaka och det är så fint att se. Folk som uppmuntrar varandra om att de gjort ett bra jobb eller att de är en fantastisk vän eller klippa att luta sig mot när det är svårt. Sedan kom även "listan" upp där vår ena pastor skev upp "årets.." nomineringar, det var fint och de var så sanna! Jag blev årets "vad skulle vi ha gjort utan dig" med en kommentar att man redan är bokad till nästa EC. Då blir man lite varm om hjärtat. 

Så, vad skulle man göra utan alla de som stöttar en och som tror på en? Det är bara att konstatera att man ska köra hårt på de drömmar man har och satsa fullt på dem medans man ska ha människor som tror på en och stöttar en längs vägen. Plus att man har Jesus som går med en varje steg man tar och som älskar en mer än man någonsin kommer att förstå. 

I believe in You! 

EC'11 - All in

Black and white..

Det är lite av båda. Det är väldigt synd att EC'11 nu faktiskt är slut och att man nu är fri. Inge mer mötesplanering inge mer hålla koll på läget och se till att alla möten flyter på som de ska. Jag måste ju erkänna att jag kommer att sakna det. Kort sagt; jag älskade min uppgift som "Event manager" under EC!

Men nu när det är över får man vila och sova, ta igen sig. Men inga fler möten, nylänningarna har återvänt till söder och allt är bort-roadat. Det är slut. Nu kommer vardagen emot. Men det är spännande att se hur den "nya" vardagen blir för de som fått sina liv förvandlade under EC'11. Jesus har berört många människor under den här konferensen, och vilken välsignelse det varit att få vara med och vara Hans verktyg. 

Det har varit en fantastisk helg, och jag är ytterst stolt över allt vi har uppnått. Hur bra alla har skött sina uppgifter och vilket grymt nice EC vi fick! Minnen för livet. Till extraprogrammet hörde ett 20-års jubileum där folk klädde upp sig och det ordnades en riktig fest för att fira det hela. Det dansades och dansades, så att fötterna nästan trillade av. Gud är stor och han sätter stora drömmar i oss, drömmar som han vill se bli verklighet. Jesus är livet och livet är fantastiskt!

Bilder:

  

So come, draw me close to You

Livet när det är på topp. Det är nu. Jag kan inte nog uttrycka mig hur glad jag känner mig när jag sitter  i bänken under mötet och ser mina vänner stå på scen och göra ett fantastiskt möte! Lovsången var fantastiskt så det bara rök om det och stämningen på topp. Sedan blev det dags för kanske en av de bästa predikningar jag någonsin hört.  

Det är magiskt, hur människor kan vara så duktiga! Jag är riktigt stolta över alla som är med och bidrar till denna konferens på något sätt, ni är fantastiska! Trött blir man däremot och man ska ha bra nerver i vissa situationer och ibland bör man snabbt ta beslut som man kanske inte tycker att hör till en själv. Men, är man "event manager" så är man, men jag trivs!

Det har varit en ganska hektisk dag med mycket på gång, och nu är man helt färdig, lite så att man nästan somnar där man står. Det har varit en grymt nice dag och jag har för det mesta njutit av den. Några utmaningar, men sådant har jag bara hört att man mår bra av. Nåja, här kommer lite bilder från idag:

 

Into the darkness You shine

EC'11 - All in! har dragit igång ordentligt! Det första mötet under konferensen drog över 200 ungdomar till Sion och stämningen var på topp! Under mötet var det röjig lovsång och en fantastisk undervisning. Jag saknade ändå en del personer som jag skulle ha velat ha där med mig, och det är nog lite sorgligt när man vet att de inte kommer att komma. 

Idag har jag haft en ungefär 14 timmars arbetsdag, egentligen 16 timmar, men jag var borta på en lite längre lunch på eftermiddagen. Så, stundvis har det varit en ganska hektisk dag, medan det andra stunder inte varit så mycket. Jag har fått många fina lovord för det arbete jag gör, och det värmer nog. Det känns skönt att det finns människor som faktiskt ser det man gör också. 

Bilder från första mötet (fotografer: jag och Julia L):

Fotograf: Julia L

Fotograf: Julia L

This time was made for us

Jag försöker lära mig min nya dator hur den fungerar. Försöker dessutom ignorera det faktum att det är en PC. Så det är bara att säga: en PC är väldigt annorlunda från en MAC. Men, det är min dator, så jag ska vara nöjd.

För den som kanske inte vet så fyllde jag 19 idag, därefter datorn. Annars har det egentligen inte varit en så värst speciell dag, jobbat med att ställa i ordningn inför konferensen som drar igång imorgon och sedan for jag en sväng hem-hem för att fira födelsedagen med halva släkten.

Senare på kvällen blev det en sväng via Sion för att kolla läget tills imorgon, och sedan så blev det bönenatt hos mig i en/två timmar. Som en summering av dagen så har den varit, egentligen väldigt bra, men ändå som en helt vanlig dag, bortsätt från släktkalaset och datorn då men.

Dagens konstaterande: De människor jag fått lära känna och får dela livet med är helt fantastiska! Och imorgon kör vi på riktigt! Torsdag kl 19 kör första mötet igång, hoppas vi ses där!

Tårtan

This is me

En 10-timmars arbetsdag som inte tog slut utan fortsatte när jag kom hem. Så går det om man inte hittar någon "av"-knapp som gör att man kan sluta tänka på allt man borde göra och förbereda. Så till sist vet jag inte hur mycket jag har jobbat idag. Men det känns som om jag uträttat en hel del idag, så det är skönt. Och här är också en länk till en sida där det står om förra fredagens bestyr.

Dagen har spendrats åt mycket tänkande och uträknande, så efter halva dagen använde jag den hjärnkapacitet jag inte har för att få allt gjort. Låter ganska omöjligt, men ärligt vet jag inte hur jag orkat fokusera och fundera igenom allt idag. Imorgon lär bli en lika intensiv dag, men med inslag av lite andra saker. Bland annat samtal med en nära vän och ett släktkalas. Imorgon ska även ljuset riggas och kanonerna putsas och riktas. Det låter farligare än det är, jag lovar.

Min sista dag som 18-åring är snart förbi och jag måste säga att det har varit ett helt fantastiskt år! Inte minst allt som jag fick vara med om förra sommaren och hur mycket jag har växt som person. Jag har uppnått mycket, jag har mött utmaningar och har växt ännu mer. Jag har fått lära känna nya fantastiska människor och jag har lärt känna mig själv bättre. Hela året har varit fantastiskt och mycket givande, och inte minst har jag lärt mig massor! Tack till alla som varit med och förgyllt detta gångna år! Nu är det nya tider på gång, och jag hoppas det kommande året blir minst lika fint som det förra.

I will always remember this

He'll meet you wherever you are

Vaknade kl. 8 och förstod tydligen inte att "ledig" innebär att man får sova länge. Utöver det tycktes jag inte annars heller förstå innebörden med ordet "ledig" eftersom jag ändå idag spenderat några flera timmar åt förberedelser och pappersarbete via datorn halva dagen. ("Pappersarbete via datorn" låter ganska fint egentligen, men då är det ju inte "pappersarbete" längre.)

Utöver lite jobbande så har jag varit och handlat, sett en film, städat lite i mitt rum medan min fantastiska kämppis tagit tag i röran i köket samt en allmän städning. Kvällen har bestått av diverse diskussioner med olika människor, med allt från praktik till oro för vänner har diskuterats. Inte är det alltid så lätt. Hjärtat slår för de människor i min omgivning, och jag gör allt jag kan för att finnas där och stötta och hjälpa de jag kan och de som låter mig finnas där. 

Hör på den: Cry out to Jesus - Third day

Give us Your courage

Det känns så konstigt att ha släktkalas när man ställt in sig på att man inte kommer att ha någon fest när man fyller nu i veckan. Det är allt för mycket med konferensen och, egentligen så behöver jag inte det. Jag sätter hellre min energi på konferensen, plus att det blir ändå en studentfest senare i vår. 

Så, det blev del ett av släktkalasen, del två blir på riktiga dagen. Insåg idag också att släkten kanske inte känner mig så bra, eller så är jag helt enkelt en sådan person som man inte har en aning om vad man ska köpa åt, för idag blev det en grönväxt och pengar. Det här med "personliga presenter" har tydligen försvunnit. Fast egentligen är det tanken som räknas och jag är nöjd, jag gjorde bara ett konstaterande.

Så, nu kunde jag ta en till sväng till Helsingfors om jag ville, men vi får se. Utöver det har det inte hänt så mycket förutom att jag inte verkar kunna stänga av all planering och genomgångar inför EC. Tankarna på vad som borde göras och allt det andra så snurrar konstant i huvudet. Som om jag kunde vara ledig imorgon fast det står "ledig" i kalendern. 

Sommaren är ännu ett stort frågetecken, men jag har en fin känsla om att den ändå kommer att bli helt fantastisk. Det litar jag på. 

Enjoy life!

En mycket härlig dag som kanske inte började så bra men som slutade på topp! Dagen började aningen trögt innan man kom igång, och det första som stod på schemat var att traska iväg till Sion på ännu ett EC-möte innan jag skulle iväg till Botniahallen och på bokmässan. 

Sedan blev det lite artikelskrivande medan jag samtidigt lyssnade till när det var några som riggade PA:n inför EC. Underhållning på hög nivå kan jag bara säga. Sedan råkade det sig att jag skulle skjutsa en vän till busstationen, men det hela slutade med en roadtrip och några mycket trevliga timmar i Närpes. 

Min passagerare stod för bensinen och sedan fick jag följa med lite på hans arbete och vi härjade runt lite och pratade och besökte en till av hans arbetsplatser. En riktigt lyckad kväll blev det och något jag inte ångrar ens för fem sekunder! Tack för idag alla fina människor!

Dagens roadtrip

Dreamer of Your dreams

En riktigt skön dag måste jag säga. Lång har den varit, man har hunnit med mycket olika saker, och den har helt enkelt varit bra. Nu är jag helt färdig, så här trött har jag nog inte varit sedan MVV. Fast jag har en känsla av att det kommer att bli mer av den varan den kommande veckan.

Första delen av dagen tog jag det mest bara lugnt, förberedde vad jag skulle säga senare på kvällen och funderade än en gång över EC. Senare blev det att röra sig mot frissan för att klippa mig varefter jag sökte mig tillbaka in till stan för att fixa en födelsedagspresent och lite mat innan det blev dags att fara på jobb. 

Idag på praktiken for vi till Jakobstad på en ungdomssamling som TeamAction drar där jag fick vara med och dessutom skulle jag dela något där. Det drog ut lite på tiden, men folk verkar ha tyckt att de var bra det jag sade. Så, jag är väl helt nöjd. Annars var kvällen väldigt fin tillsammans med fina människor och lite självförsvarsträning och det då jag delade och till sist förstås hemfärden som blev ett kapitel i sig. 

Hemvägen började med att vi stannade på KorvGörans för att få i oss lite mat, och sedan satt vi och diskuterade mycket intressanta saker hela vägen hem. Så, för att summera kvällen har den varit riktigt bra, och höjdpunkten var väl alla de diskussioner som förts ikväll. 

Summeringen av dagens lilla mini-predikan: våga drömma stort och lita på Gud. Se sig omkring för att se om man kan hjälpa andra förverkliga sina drömmar, och stötta dem. Gud leder en och reflektera hans kärlek genom allt vi gör och genom den vi är.

I can't live a day without You

Började dagen hem-hemma i Solf och fortsatte sedan mot kontoret och praktiken som kallade. Efter tre timmars planerande, funderande och förberedande blev det lunch och efter det lite ledigt innan det blev lite mer EC-planerande. 

Kvällen spenderades i soffan med ena kämppisen medan vi såg på en serie. Har talat med fina kompisar, blivit bestört över lite nyheter och fått veta lite mer om EC och saker som ännu måste tas tag i rätt så omgående. Men det ordnar sig, för på något sätt har allt en tendens att göra det i slutändan. Tack Gud för det!

Nu är det precis en vecka kvar innan EasternConference drar igång, och en hel del att göra än, till exempel att få en helhetsbild över alltihop. Istället för att alla vet en liten del eller bara arbetat på sin egen del medan ingen har en aning om helheten och hur saker ska passa ihop. Det är lite vad mitt jobb är. Få en helhet och se till att allt fungerar. 

En hel del saker på gång och människor som jag är orolig för. Men, för en hel del är det bara att vänta och se vad som händer, finnas där för dem. Tids nog blir allt bra, för Gud är med. Allt måste bli bra. 

Those arms are for you

Andra praktikdagen avklarad, och efter allt tänkande och planerande var man ganska slut i huvudet när man kom hem. Märktes till exempel om jag började fundera om strömsladden till mikron var i när den redan var igång och brummade svagt. 

Efter jobbet var jag hem en sväng innan jag for ut på stan och spenderade lite av de presentkort jag fått i julklapp på nya tröjor. Det börjar vara ett tag sedan man skaffat något nytt klädesplagg. Sedan blev det också en vårjacka och lite rispiråger. 

Imorgon ska jag iväg och jobba igen från morgonen, men annars är dagen rätt så öppen. Ska få planera det jag skal dela på fredag imorgon också. Annars så kommer det att planeras och gå igenom en del inför EasterConference inom mediaområdet. Nu är det åtta dagar kvar innan det smäller och en hel del saker att göra ännu. Fast, jag står fast vid att det kommer att bli fantastiskt, speciellt "the grand finale"!

Det som jag kom på idag när vi bad i början av dagen var att idag är det precis ett år sedan jag bestämde mig för att åka på SummerChallenge förra sommaren. Det beslutet är något jag aldrig kommer att ångra och jag kommer alltid bära med mig alla minnen, upplevelser och framför allt människorna!

En famn att vila i vore inte dumt. Det är dagens konstaterande, ett nytt konstaterande är det inte heller. 

You were always here living in my dreams

Har blivit tillfrågad att dela lite ur mitt liv och lite tankar under en ungdomssamling jag ska med på under fredagen för praktiken. Så ikväll har jag jag försökt fundera lite på vad jag ska säga, men vi får se. Just nu ser det inte ut att bli så många, och bara sådana som jag känner, vilket gör de lite mer nervöst. 

Annars har min första praktikdag varit riktigt bra, jag har hunnit skriva en artikel och varit med på lite EC-planering. Kände mig lite malplacerad där med två av pastorerna och ytterligare en ledare. Men inte klagar jag egentligen, det var roligt och också fick man en liten insyn på hur olika människor arbetar. Ganska lugn start på praktiken, men det hinner nog bli stökigare ännu. Tro mig.

Efter "jobbet" (enklast att säga så) så åkte jag och mam iväg till en klänningsbutik och där kom jag att hitta min studentklänning. Valet var mycket hårt mellan två klänningar, men efter mycket "om och men" så blev det den första. Kvällen sedan blev som vanligt mycket lugn med lite smått planerande och förberedande. 

När jag hörde dagens rubrik sjungas i en sång idag slog det mig att det som den raden står för är väldigt sant. Gud sätter våra drömmar i våra hjärtan och leder oss genom dem och hjälper oss också att förverkliga våra drömmar. Gud lever i och genom våra drömmar; i våra hjärtan. 

Dröm stort!

I can see that this is Your will for me

Den första dagen av praktikperioden är över, och jag har varit ledig. Imorgon kör vi igång klockan nio, och sedan får vi se vart resten av veckan bär. Dagen har ändå varit bra, och det känns som om man fått en hel del uträttat fast man inte gjort så mycket. 

Jag har till exempel fått klartecken för att min kolumn, och den kommer att publiceras på ÖP's hemsida. Sedan har jag också fått klartecken för att någon av mina noveller kommer att publiceras i ÖP, tidningen. Plus att jag också fått som uppdrag att skriva två artiklar, den första på bokmässan och den andra på EC. Spännande. 

Har sett flera filmer under dagens timmar och även hunnit vara på cell(/lifegrupp). Sedan är det då bara att fortsätta förbereda inför EC så gott man kan. Det kommer att bli nice! Vad som också kommer att bli spännande så är morgondagen.

What tomorrow brings, only time will tell

Det känns skönt att äntligen veta när jag kommer att börja min praktik, dessutom är det ännu skönare att få höra att man får börja med en ledig dag. Inte för att jag får den till godo, men jag får åtminstone en ledig dag efter förra veckans intensiva schema. 

Dagen spenderades först med en slö morgon och film. Därefter blev jag bjuden till farsan på middag innan jag sedan skulle till Sion. Där fick jag sedan veta hur början av den kommande veckan ser ut, men jag har för mig att dessa prektikveckor kommer att bli lite "från-dag-till-dag". Med andra ord att man tar dagen som den kommer och inte så mycket planerade på förhand. Jag vet inte, men det känns lite så. 

Det kommer nog att bli bra, och skönt att man faktiskt får lite extra tid att förbereda inför EC och inte ta all panik och stress sedan dagen före eller samma dag som det hela börjar. Dessutom måste jag åka på ett kalas dagen före det hela börjar. Det brukar ju höra till att födelsedagsbarnet faktiskt är på födelsedagsfesten också. Intressant det där med att man alltid kallar födelsedagsbarnet för "barn", oberoende vad den fyller.

Nåja, om dagen började slött och med film, så avslutades dagen också slött och med film. En fin dag har det varit, och jag tror att den kommande veckan kommer att vara full med utmaningar! Så kommer även sommaren och hösten att vara. Fortfarande ingen aning om hur de ser ut, men jag vet att de kommer att bli fantastiska.

Something beautiful

Det har varit en riktigt typsik lördag. Sov passligt länge, har återigen fixat lite tills EC, sett någon film och lagat mat. Dagens höjdpunkt var när man fick fin-besök av ett fint par från klassen som gick över mig i skolan. Fina människor båda två. 

Lördagar är vanligtvis vilodagar, mer än söndagarna, för det är på lördagarna jag inte brukar ha något program. Söndagarna däremot så är det Sion, plus att det är i princip alltid något man ska förbereda för måndagen. Just nu vet jag inte heller hur min måndag ser ut, aningen spännande. 

12 dagar kvar till EC nu. Det börjar dra ihop sig och det kommer att bli en helt fantastisk konferens! Hoppas vi ses där!

Moving forward and I'll always remember these days

Sista skoldagen i den skolan någonsin var då förbi. Jag kommer aldrig mer att ha en lektion med dem. När man inser detta blir det nog aningen vemodigt. Tänk, tre år tillsammans och nu är allt förbi. Jag har tagit ett kliv in i framtiden.

Kvällen spenderades i Sion på SuperFridayChurch med rivig lovsång och finfina människor! Efteråt blev det kebab på Calzone med fina människor med olika diskussioner och många goda skratt. Dessutom blev vi bjudna på varsitt glas limsa av en av de som jobbar där, eller äger stället kanske? men inte illa! 

Jag vet inget om hur min kommande vecka ser ut, jag vet bara att jag ska börja min praktik, men inte när. Sedan ska jag sitta barnvakt åt min syster medan mam far till Helsingfors, jag ska klippa mig och leta efter outfit till studenten. Det kommer nog att bli en fantastisk vecka, och nu är det snart EC! Hoppas vi ses där!

I am a dreamer and love woke me up

Efter dagens studiebesök kan jag nu meddela att jag är en av redaktörerna på ÖP, och funderar som bäst på om jag ska sända in en kolumn innan denna månads deadline. Kolumnen handlar dels om varför vi firar påsken och om förändringarnas vind. Den är klar, men vet inte om jag skall sända in den. Vi får väl se.

Annars har vi idag lärt oss mer hur man berättar sagor, och man har nu hört diverse mer eller mindre barnvänliga versioner av klassiska fabler och sagor. Dagens utmaning var att lyckas berätta den saga man valt på en minut. Sagan tar vanligtvis ~10 minuter att berätta. Försök det ni. 

Jag har idag fått veta mer om mina uppgifter som Event-Manager under EC och inser nu hur mycket man förväntas hålla i huvudet samtidigt. Tack och lov för papper och penna säger jag bara. Det blir en annan mycket spännande utmaning och jag borde ha det mesta på koll, så mycket koll jag bara kan ha i detta skedet. 

Imorgon är det sista dagen i skolan. Någonsin (i den skolan i alla fall). Som grädde på moset kommer vi även att ha en tent imorgon. Smått sorgligt är det väl att aldrig ha en lektion med den klassen igen. Men det har varit tre fantastiska år. Nya utmaningar på gång, och som jag sade igår: förändringarnas vind blåser starkt, och som vattnet formar stenen kommer tidens vind att forma oss. Vi blir aldrig den samme igen, men minnena och människorna lever kvar i våra hjärtan.

You'll be here in my heart, always

Fick idag vår första läxa på ungefär två månader. En annorlunda läxa dessutom. Vi fick som uppgift att leta fram en saga och sedan illustrera den och memorera den. Jag då med min icke-befintliga konstnärliga förmåga blev kanske inte så inspirerad, men den är gjord i alla fall.

Har inte så mycket att säga idag. Jag vet fortfarande inte hur min sommar kommer att bli, men åtminstone kommer min praktik-tid att spikas nu inom någon dag. Jag får med andra ord veta hur nästa vecka kommer att se ut och förhoppningsvis så även EC-veckan, samt hur länge jag kommer att vara på min praktik. Sedan var det problemet med jobb till sommaren. 

Funderar på nya tider. Förändringens vind blåser nu som bäst och jag gillade starkt pastorns kommentar på min FB status igår gällande mina ansökningar: "Du har fullständig frihet att söka precis vart du vill, så länge du blir kvar hos oss i Vasa ;)" Hur fint är inte det? Fint att veta också att det finns folk som uppskattar det man gör. Så, förändringens vind alltså, varför inte vara lite radikal och klippa bort lite på  halva längden av håret?

Vad tycks?

Love is a shelter in raging storms

Blev halvt förolämpad av en föreläsare idag. Inte för att hon egentligen menade något illa, men det hindrade inte mig från att ta illa upp. Annars en aningen slö dag i skolan, men efter skolan tog jag äntligen tag i allt detta med ansökan. Så nu är jag uppe ur "vart ska jag söka"-träsket en gång för alla och har nu lämnat in både ansökningarna till universitet och yrkeshögskola. 

Nu är det bara att vänta och se, läsa sönder sig med urvals-litteraturen och skriva urvalsproven. Sedan får vi se var jag befinner mig till hösten. Små planer på hur framtiden blir om jag blir antagen och far till Helsingfors har smidits idag. Men för att vara ärlig slits jag nog väldigt mycket om jag vill vara i Helsingfors eller i Vasa till hösten. En väldigt svår fråga. 

Nu är det inte länge kvar tills konferensen börjar, bara lite på två veckor. En hel del att göras än, min praktik kommer att börja nästa vecka och sedan hålla på i ungefär fyra veckor framåt. Jag borde klippa min "kalufs" som någon så fint uttryckte det också. Men, ingen kan hindra den glädje och rastlöshet som präglar mig och min klass; för nu är det mindre än en vecka kvar i skolan! Vem orkar sitta på några föreläsningar då?

God You know what I am longing for

Sista veckan i skolan är inledd. På programmet stod ledarskap och trafikvett. Det blev en hel del repetition, men även något nytt på ledarskapssidan. Jag har ännu inte sökt vidare för nästa år, men jag har ännu fyra dagar på mig innan jag ska ha sökt. 

Jag har nu publicerat min tredje novell, och tanken och drömmen om att en dag kunna sitta med sin egen bok eller novellsamling i handen har åter väckts till liv. Vi får se vad det blir till, men nog vore det väldigt roligt. Borde bara skriva några fler noveller innan jag på riktigt börjar laga boken. Spännande. Det ska även tilläggas att man får hemskt gärna kommentera novellerna här på bloggen.

Känslor och tankar har blivit en del av min vardag, men äntligen känns det som om jag kommer någon vart och jag står inte och stampar på samma ställe längre. Har även idag fått lära mig lite om mig själv och insett några saker om mig själv. Som jag sagt förr så tycker jag ännu: människor är ytterst intressanta. Vänner är vardagens stjärnor.

Forever I am changed by Your love

Filmen vi lagade igår är färdig och kan ses på YouTube. Bara om ni ville veta och se vad vi pysslade på med i några timmar igår kväll. Kul hade vi i alla fall. Den är inte hollywood-klass, men vad gör det? Spontanitet på hög nivå gjorde kvällen. 

Jag fick äntligen fara till Sion idag, och jag har nog saknat det stället. Två veckor sedan senaste gången. Det går bara inte att beskriva den känsla man har när det är kring 100-personer som lovsjunger till Gud och allt man hör är trummorna medan människorna sjunger "I am because You are". Det är passion. Det är något alldeles speciellt att lovsjunga tillsammans med andra. Jag älskar den församlingen!

Idag var en sådan dag när man bara känner att "wow, livet är nog rätt så fantastiskt". Jag hoppas alla skulle få uppleva den känslan. Visst, livet är inte lätt, inte på långa vägar. Men det finns de stunderna när man faktiskt inser att det är värt det. Jag hoppas även du har de stunderna. De gör livet värt att leva. Jesus är livet. 

I'm forever keeping my angel close

Har blivit filmstjärna. Nästan. Så kan det gå om några har tråkigt en kväll och någon kläcker idéen att vi skall göra en film. Vi får se vad resultatet blir senare, vakten på stället vi filmade på var då kanske inte så glad åt vår sysselsättning, men. Kul hade vi i alla fall. 

Utöver att laga filmen med fint folk så hade jag det fina folket på besök en stund senare. Väldigt trevlig. Annars har det inte hänt så mycket idag. Eller, det har varit mycket folk här, mest bara sådana som varit in och ut, men i alla fall. Ovanligt mycket. 

Jag har fastnat för färska rispiråger! Hur gott som helst! För att göra lite reklam då så kan jag rekommendera Imatras rispiråger. Mums. Så, jag är pepsi max- och rispiråg- beroende. Fantastiskt. Fast rispiråger är bättre än godis. Det är alltid något. 

Vi borde bli bättre på att uppmuntra varandra och hålla kontakten med folk. Även jag. Något litet vi ger kan vara en så stor gåva för den vi ger den åt. Ett litet frö blir ett stort träd. Det kostar inget att uppmuntra folk, men det som både en själv och den man uppmuntrar betyder så mycket. Vänner är guld värda, så ta hand om dem!

There's always hope

Den lediga dagen. Eller, den var ledig, men jag valde att skriva en omtent på förmiddagen i alla fall. Mat i skolan med fint sällskap innan man for hem och kastade ett getöga i den mapp med det vi ska läsa till ordningsmanna-kursens tent. Det var inte så lite det kan jag säga. 

Eftermiddagen och tidiga kvällen spenderades genom att åka och handla lite, reda upp i rummet och kolla det senaste som hänt i världen och bland vännerna. Med andra ord, Aftonbladet och Facebook. En film hann jag också med, vilket inte var så ovanligt. Kan väl medge att det i snitt är minst en film/dag. 

Den senare delen av kvällen och in på natten så bestod av först gäst(er) och sedan ut en sväng. Blev först bjuden på mat, sedan och lyssna på lite live-musik innan vi tog en liten road-tripp med fina människor och väldigt fin stämning! En mycket lyckad kväll med nostalgi, fint sällskap, lite för mycket wunderbaum, feelismusik och diskussioner. Skrattat har jag också gjort. Massor. 

Dagens: Vi ser på en film och under en scen visas ett fint stående bord varpå S utbrister: "oj, såntdä sko no vara jättekul ti fara på! ..va heter de? buffé? Samtidigt zoomas bilden ut varpå jag inser: "ööm, nää, de e ingen buffé, de e en begravning".