Mitt huvud går ännu på högvarv från förra veckan, och jag blir lätt rastlös. Speciellt på jobbet. Kvällarna bli lätt väldigt långa när man inte har något program, och jag finner mig själv sökande efter sysselsättning varje kväll. Träffa någon eller något annat.
Imorgon skulle jag egentligen ha min lediga dag, men istället åker jag och jobbar lite från morgonen innan jag fortsätter resten av dagen på bilskolan för att ordna mitt andra skede. Därefter blir det ledarsamling i Sion med fina människor. Ser fram emot det.
Har börjat planera en roadtrip ner till nyland om två veckor, någon som vill hänga på eller som vill träffa mig när jag är på sydligare breddgrader? Hör av er vetja! Jag är öppen för förslag! Inget är väl spikat än, men jag tror nog att det blir av.
Idag har jag igen insett vad jag saknar. Ja, den där famnen att krypa upp i när man kommer hem, någon som älskar en. Tillsammans med detta kommer den där blicken. Några av er vet säkert vilken jag talar om. Blicken så full av kärlek, tillit, glädje. Ögonen bara strålar. Störst är kärleken i blicken, men man kan även se stoltheten i blicken; tänk att hon/han valde mig, att hon/han älskar mig! Den blicken.
Tänk att någon kommer att se på oss alla på det sättet någon dag. Samma blick får vi av Jesus, en blick så varm och full av kärlek. Så ser Han på oss. Oss alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar