Känslan när man vet och känner att man är älskad för precis den man är. Sedan fyra år tillbaka har jag svårt att erkänna detta för mig själv - av rädsla för att bli sviken. Jag har definitivt blivit mycket bättre, men än lever en del av rädslan inom mig, djupt rotad.
Då är dagar som denna och gårdagen väldigt bra, dagar när man inför sig själv bevisas att man verkligen är älskad för den man är, och när det bekräftas gång på gång under en kort tid så kan jag släppa efter lite och jag vågar känna mig älskad på riktigt. Och det är en fantastiskt känsla!
Idag har det varit släktkalas i två omgångar, har fått pengar till att resa, lite köks-attirajler och dylikt. Och blommor. Lite så att det märks att man blir äldre. Senare på kvällen kom fyra av mina vänner över på lite tårta som lämnat över. Vi hade väldigt roligt och det var ganska hel-flippat stundvis. Många skratt och sjuka magmuskler. Och så blev man sjungd för än en gång. Inte helt fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar