Har efter många timmars bilfärd, några detours och roadning äntligen mellanlandat i Närpes, vi kom hit isch kl 1 och då började roadningen, och två-halv tre var vi klar med alla "ärenden" och for till Kims för att laga nattmat innan man damp i säng. Idag, torsdag, bär det - förhoppningsvis - vidare ända hem till mitt älskade Vasa!
Det var en lång dag, började väl närma mig 20-timmars sträcket. Dock sov jag lite i bilen mellan Hangö&Salo och sedan Björneborg-Närpes. Inte hela de sträckorna, men en del av dem. Salo-Björneborg körde jag sedan själv.
Dagen började där vid 8/halv 9 och då efter att man så småningom tagit sig upp var det bara att packa väskan och städa undan efter sig, gå till frukosten och sedan gå och förbereda detta MVV's sista möte. Klassist sista möte, förutom att vi tekniker i år faktiskt fick en gåva som tack, och det var första gången. Sedan efter mötet, efter alla kramkalas och de flesta hade börjat åka hemåt började vi riva resten av vår set-up. Där vid halv fem var vi klara att börja åka, tog en tur via en butik och bensinstationen men sedan var vi på väg!
Vi kom så långt som till Salo, där stannade vi på en asiatisk restaurang och åt. Riktigt god mat, sjukt flippat och riktigt mätta magar. Nåväl, vi började köra igen och kom så långt som till lite norr över Åbo, där stannade vi väldigt spontant på IKEA och gick in och shoppade en sväng. Jag kom ut med några glas, en stekpanna, en ny grönväxt och min nya än elefanten - jag kunde bara inte låta bli!
Mitt i allt var klockan lite över nio och vi hade bara kommit till Åbo. Så, det blev att hoppa i bilarna igen och styra norrut. Vid elva kom vi till björneborg där vi stannade kanske 15 minuter för en bensträckare innan vi fortsatte till Närpes dit vi då anlände kl. 1. Riktigt mycket härjas den sista sträckan - vi hade walkie-talkie mellan bilarna och det härjades ordentligt - allt medan jag försökte sova.
Väl klar och hemma blev det som sagt super god nattmat, ett kallt glas pepsi max (som jag saknat det! och fy va de va gott!) och lite mer flippas. Så där så att man inte riktigt vet vart man ska ta vägen. Men sedan stöp man i säng och sov aldrig förr.
Får jag fråga, varför åker du på MVV då du är så negativ till det?
SvaraRaderaJag antar att jag har flera orsaker till att jag sedan åkte till MVV. Dels hade jag två jobb att sköta - ja, jag kunde ha sagt nej, men speciellt med median kände jag mig nästan tvungen att åka. Dels hade jag många flera vänner som ville ha med mig. Dels sägs det att man inte ska sluta rida bara för att man trillat av en gång, så jag drog parallell till att bara för att jag nästan jobbade ihjäl mig förra MVV och det blev som det blev det året så ville jag ändra min bild av MVV - jag hoppade upp på hästen igen.
RaderaVisst blev det aningen jobbigt med för få sömn-timmar och stressigt nu som då. Men visst blev det ett helt bra MVV, och jag kan inte bara se på mig själv - jag var med och hjälpte till så att alla ungdomar som var där kunde få en fantastisk konferens och möjlighet att möta Gud, och det i sig gör det värt det. Dessutom hade jag fina vänner där som gjorde min konferens-upplevelse. Allra minst allt härjande med mina med-tekniker! Och det blev bättre, efter andra kvällens stress så förbättrades administrationen då jag skärpte mina krav på när material skulle komma osv. så i slutändan var det inte lika stressigt som den kvällen och flera gånger bättre än året innan.
Frågar man mig var MVV i närpes bättre än nu i Hangö, men nu var det mindre stressigt och bättre administration i det som kom att röra mig och tekniken. MVV kommer alltid att vara MVV, men mitt i allt det där som man klagar på och det man gillar så har det sin charm. Många älskar MVV och så är det, men jag hör kanske inte helt dit. Kommer jag att jobba på MVV nästa nyår? Ja, kanske. Ett plus är att det då är i österbotten med rykten om Vasa.
Svarar det på din fråga?