All I need is You, Lord

En dag när man inte gör så mycket alls. En dag med många frågetecken, mysterier, frågor. En dag med Jesus, frid, vänskap och hopp.

Jag står inför några utmaningar. Beroende på hur jag klarar dem tror jag att hösten kommer att formas. Vi behöver varandra, ibland mer än vi först tror. Att fungera som den starkaste individen i ett hem kan vara jobbigt. Då hamnar man att söka styrka utanför hemmet, och det är inte min starkaste sida. 

Det hela är svårt att förklara. Vi är själva inte riktigt säkra på det hela ännu, och det är mycket att arbeta med. Riktigt passligt läge nu också med studentskrivningarna och allt annat skolarbete. Vi kämpar på, söker tröst hos varandra. 

Glädjen när någon ringer på dörren och det är frågan om spontan-besök är fantastisk. När vi hade gäster nu i helgen fann jag stor glädje, och värme. Vänner behövs verkligen. De kan stötta en och lyfta upp en när man själv inte längre kommer ihåg hur man gör. De är värdefulla, ovärderliga. 

Inleder den nya veckan imorgon med studentskrivningar. Men annars gillar jag den kommande veckan, bortsätt från studentskrivningarna då och diverse skolprojekt. Inser i skrivande stund att jag har lyckats planera veckan med att träffa vänner varje dag. Vilken lycka!