It's super Sunday!

Hade skrivit ett inlägg om den långa versionen om min super-söndag, men insåg att det inte finns någon som vill läsa den. Så, ni får den korta versionen istället.

Missförstå mig rätt! Min söndag var helt fantastisk och jag vandrade nästan på rosa moln när jag kom hem, men jag vet de som bara skulle ha tyckt att det varit en jobbig dag. Anyhow - here it is: Steg upp rätt så tidigt för att vara jag och åkte iväg till kyrkan extra tidigt för att få vara där ensam en stund. 

Väl där satte jag igång ljud-&mediasystemen och pluggade i min dator. Med lovsången strömmandes ur  PA-systemet var detta en fantastisk start på en riktigt bra dag. Vi hade igår två helt fantastiska möten, ett kl 11 och det andra kl 17. Jag kunde svälla ut ordentligt om jag ville, men jag ska försöka hålla mig till den korta versionen (- inte alltid så lätt).

En fantastisk predikan, härlig lovsång, gulliga barn, fina människor man fick jobba och umgås med, en Gud som var alltjämt närvarande och gemenskapen. Ett försök att beskriva gårdagens timmar i kyrkan i en mening - och jag kan knappt beskriva den hur många rader jag än skulle få. Det var bara en riktigt skön dag i kyrkan igår. Punkt. 

Gårdagens stora bonus var lunchen på Rosso med våra två pastorsfamiljer. Insåg inte förrän efteråt att wow, fick jag vara med där? Lätt en av de bästa luncherna på länge! Det är tyvärr allt jag tänker säga om lunchen eftersom jag inser att jag inte på något sätt kan beskriva den för er så att ni skulle förstå hur välsignad jag kände mig när vi återvände till Sion. 

Gårdagens tweet: 

en riktig fest-söndag: 10 härliga timmar i kyrkan, två fantastiska möten plus en smarrig lunch tillsammans med båda pastorsfamiljerna #wow
— Amanda Ehn (@EhnAmanda) September 29, 2013

Faith in God includes faith in His timing

Vad händer i ditt liv? Ibland när man bloggar känns det som att man talar till en stum massa. Jag ser varken ansikten på de som tar emot det jag skriver eller får någon respons. Men jag är glad att ni hittar hit och vill ta del av det jag skriver för det!

Men, vad har hänt i mitt liv den senaste tiden? Jag kan vara ärlig med er - min stumma massa - att det går trögt och väldigt tungt just nu. Mitt liv cirkulerar mest kring föreläsningar, kandidaten, problem, utmaningar, ekonomi som inte vill gå ihop, kyrka, lite tid för vänner och att sova. Här kommer en liten bildbomb med bilder som legat på min telefon ett tag och som inte hittat ut till er min kära stumma massa. 

Förra veckans journalistik-föreläsning. Även den föreläsning där jag missade lunchen och rasten var för kort för att jag skulle hinna äta upp min pizzabit. Den andra bilden är från förra fredagen då jag och Sanna-Maria var på vår klassiska Spices-lunch!

Kyrkan i mitt hjärta! Det blev tre kyrk-kvällar förra veckan: torsdag, fredag och söndag. Lovsångskväll, UPRISING och så förstås vårt vanliga söndags-möte! Alla riktigt bra och det som kan uppmärksammas är att jag faktiskt var ledig på fredagen! Någon enstaka fråga och mini-uppgift som kom längs kvällen, men är man jag får man leva med det. Eller, jag snarare trivs med det! Dessutom hade jag gäst hela helgen så jag klagade inte! En fin filmkväll och härlig söndagsmiddag tillsammans!

I söndags var det - som ni kanske läst - ett år sedan jag träffade farmor för sista gången, och i onsdags var det ett år sedan hon gick bort. Jag har tänt just, tänkt tillbaka och besökt graven flera gånger under veckans gång. 

I måndags var det dags för matt-tvättning hemma hos mamma och städning. Middag med familjen och jag som "ojjade" mig lite över mammas favorit-rum i huset: hobby-rummet. Men hon är duktig och väldigt fina kort för alla lägen kommer ut från det rummet!

I tisdags var det dags för LIFE med mina och Sannah's tjejer. Jag och Sannah förberedde kvällen med att handla och äta middag på mäccen. Hops. Galet bra kväll fick vi med våra tjejer och det är en kväll som kommer att leva med mig länge. Sedan på onsdag kväll var det dags att fira ML som fyllt år. Vi hade tjejkväll med middag, snack, efterrätt, roliga videon och sedan som avslut på kvällen en romantisk film. Kom hem efter midnatt efter en härlig kväll och somnade med ett leende på läpparna. 

Studierna har fortsatt denna vecka - men inte riktigt så ambitiöst som jag ville här för ett två inlägg sedan. Men jag jobbar på det! Skola tre dagar denna vecka, sociologi, kandi-seminarium och journalistik, sätt där till nästan två timmar på bibban i jakt på böcker! I övrigt har jag tampats med allt för kalla sommarskor men som vanligt sätter ekonomin stopp för andra investeringar än räkningar och mat. Ibland blir det lite skralt där också - välkommen till livet som studerande! 

Någon filmkväll i flykt på verkligheten har jag haft, skrivit ansökan till London, haft en härlig freda-kväll med Sofi jag inte sett på evigheter. Idag lördag har jag tagit mig an några av mina problem-områden. 

When I said 'Goodbye' for the last time

Nåväl, det där med att kicka igång studierna gick inte så överdrivet bra. Översättning = nej, jag har inte börjat ännu. Men nästa vecka, då! 

Idag, den 22 september är det precis ett år sedan jag träffade farmor för allra sista gången. Hon hade varit sämre i närmare ett år och efter en stroke återhämtade hon sig aldrig. Det var en gång som jag hälsade på som hon inte visste vem jag var, och det var då jag slutade hälsa på. 

Men den här lördagen, för ett år sedan var jag i kyrkan med några vänner efter att jag förberett söndagens möte när man pappa ringde och frågade om jag skulle komma med till sjukhuset. Jag hade tänkt säga nej, jag var ändå på väg till en förlovningsfest någon timme senare. Men något sade mig att jag skulle åka med till sjukhuset. 

Idag är jag evigt tacksam över att jag åkte. Det var sista gången jag träffade min farmor, och som ett mirakel för alla oss som var där (nästan alla hennes barn och några barnbarn) så var hon sig själv. Hon talade med oss, vi diskuterade och min pappa (bråkstaken bland syskonen) retades förstås med henne och de andra - precis som "på den gamla goda tiden". 

Men till sist tog även detta slut. Det var som att hon skulle ha somnat mitt i en mening, och tyvärr vaknade hon aldrig riktigt till igen. Hon var tillbaka i det tillstånd hon varit flera månader. Tre dagar senare fick hon somna in och flytta hem till Gud. 

Ett steg in i den akademiska världen

Jag har bestämt mig för att skärpa mig och påbörja mina studier riktigt på riktigt. 

Idag satt jag med en av mina klasskompisar på en föreläsning i sociologi. Ja, den via videokonferans. Vi har talat om normer i samhället (riktigt intressant faktiskt) och samtidigt som föreläsaren satt och talade om sitt och hade djupa diskussioner med sina åbo-studeranden satt vi och diskuterade vårt eget. 

Haha - missförstå oss rätt, vi talade faktiskt om både skolgrejjer och sådant som hörde till föreläsningen. För det mesta i alla fall. Hur som haver. Min sista kurs i det korta biämnet journalistik kör igång på torsdag och till min förtvivlan är det inte min favoritlärare som drar den. Men jag överlever väl. Den och sociologin utgör de två tillfällen jag faktiskt har föreläsningar, plus enstaka kandi-seminarier här och där. 

Så, förutom de två kurserna tänkte jag på allvar börja med min kandi (kandidatuppsatsen). Har suttit halva kvällen och rivit mitt hår i förtvivlan efter smarta invinklingar och hypoteser. Så där halvt nöjd med dagens prestation ska jag ha en första träff med en handledare imorgon och diskutera mina funderingar. Jaiks! 

Smarrig middag mitt i all brainstorming

Därefter funderar jag seriöst på att flytta in på tritonia för att ta mig an kandin, diverse uppsatser och bokrapporter som ska göras - sätta igång på riktigt. Det är vad jag har funderat idag, frågan är bara om jag fortfarande tycker så imorgon bitti. (knappast)

Won't you promise me we'll keep dancing wherever we go next?

Vardagen rullar på me allt de innebär och mitt i allt har ännu en vecka passerat. En fin vecka där sommaren har hängt kvar och en hel del har varit på tapeten. 

Jag har haft LIFE med mina tjejer i Jeppis där det blev många skratt och härlig gemenskap. I onsdags var det dags för det första kandidatseminariet och jag börjar känna att detta är på riktigt. Galet! Har dessutom varit duktig studerande och börjat bolla tankar ang. ämne med en av handledarna.

*klappar mig själv på axeln

Jag har också denna vecka styrt skrället mot Närpes för en styrelse-kväll där urspårning var givet. Många fina ideér angående olika evenemang och dessutom lite planering för evenemang som redan är inplanerade - här närmast vår julkonsert! Helgen har gett mig flera filmkvällar, påfyllning av kylskåpet tack vare min fantastiska mamma och dessutom premiär för Sions nya 11-möte! Så från och med nu har vi varannan vecka två möten - kl 11&17. Var på båda idag och tror det här konceptet kommer att bli riktigt, riktigt bra!

Roligt att än en gång få träffa människorna i församlingen och jag har än en gång slagits av känslan att jag hör hemma här - detta är mitt hem. Avslutade denna fina vecka tillsammans med Sannah då vi bakade äppelmums efter min mammas recept och såg på en film. Galet smarrigt blev det och jag tror jag åt lite för mycket. Men det var ju så gott!

Grains of Gold

Jag har flera gånger sagt att det är ögonblicken vi minns som gör livet, inte antalet dagar. - Eller något ditåt.

Poteito - potato.

De senaste dagarna har definitivt haft sina guldkorn, och de kan summeras så här: klappen på axeln under Heartbeat, skratten tillsammans med fina människor på UPRISING, uppskattningen man fick vid söndagsmötet (plus ett och annat fint ögonblick på första bänkraden) och till sist gemenskapen under ledarsamlingen. Lägg till Gud i allt det där och alla de andra fina ögonblicken så får du en kombination som inte kan beskrivas med ord - det måste upplevas. 

Lägg sedan till special-delivery från korv-görans i Jeppis på lördagsnatten och dagens lycka då jag äntligen fått tillbaka mitt älskade skrälle (min bil) och där har ni min helg i ett nötskal. De två sista guldkornen är ganska specifika och får tala för sig själva, men de andra så känner jag att jag behöver förklara mig lite. Det är inte kyrkan och evenemangen i sig som blir guldkorn - det är människorna man möter där. Vad vore kyrkan utan människorna?

Vi är Hans händer och fötter, så låt oss då vara som honom och älska de runtom oss.

Ge dem guldkorn mitt i vardagen - tid, kärlek, omtanke, uppmuntran osv.

I och med att hösten drar igång - även om det fina vädret om dagarna indikerar på annat - är det mycket som förändras, vardagen kommer igång på riktigt, studierna startar upp och mycket mer. Det gäller att hålla kvar guldkornen även här, veta vart man ska vända sig för att hitta ljusglimtarna i vardagen. Hitta dina favoriter i en uppsjö med alternativ. Tänk er om ni vill en godishylla med massvis med alternativ, först smått överväldigande, men med tiden hittar du dina favoriter.

We're leading each other out of the dark

Kan meddela mina kära läsare att jag har återvänt till den akademiska världen. Min första föreläsning  gick som den gick - eller egentligen inte alls. Kursen går via videokonferans från Åbo, men någon hade glömt meddela oss i Vasa att kursen egentligen startar först imorgon torsdag och inte igår tisdag. Så snällt av dem. 

Dessutom, till fleras lycka så har min senaste novell - den jag publicerade ett utdrag ur för en tid sedan - är nu publicerad i sin helhet! Hoppas ni gillar den och en vädjan från min sida att säga vad ni tycker om den! Ni hittar den här. 

Igår hälsade jag på min nygifta vän för första gången sedan de flyttat. Vi hade life hos henne och det var en riktigt trevlig kväll med tjejerna från min ledar-life. Ikväll har jag haft tjejkväll med mina gamla kämppisar. Massor av choko, popcorn och en bra film! Safe Haven levererade och vi hade en riktigt, riktigt trevlig kväll med mina tjejer! 

First of September

I och för sig är det andra september nu, men. Poteito - potato. 

Villaavslutningen har varit och farit, utan fyrverkerier detta år. Åtminstone för de flesta österbottningars del, minus de som trotsade fyrverkeriförbudet förstås. Jag spenderade stor del av helgen i Närpes med en del av feelis-folket. Vi har även fått våra nya företags-huppare och ärligt sagt har jag fallit pladask.  Så sköna och najs! Stort plus är också att de är vattenavstötande - mycket praktiskt i dagens ytterst regniga väder. 

Vad har hänt annat? Ingen aning. Tycker inte mitt minne är mycket att lita på just nu. Kämpade en hel del med att komma på diverse namn idag i kyrkan. Hur svårt får det vara att komma på vad folk heter? Kära nån. Jag har jobbat en dag, det har jag faktiskt gjort och skrivit lite bokrapporter. Nu börjar en ny vecka och till mångas förvåning börjar min första kurs på tisdag. Vad betyder då det? Ja, jag ska faktiskt till skolan från och med denna vecka! Det ni. 

Imorgon är det jobb på morris&eftis som gäller och sedan är alla kvällar utom lördag kväll bokade för denna vecka (smått ironiskt om ni frågar mig). Men! Det mesta ser jag faktiskt riktigt mycket fram emot - t.ex. höstens första UPRISING och girl's night out tillsammans med mina gamla sambos från Vasaesplanaden!

 En bra vecka väntar med andra ord runt hörnet, och jag önskar alla mina läsare en riktigt skön vecka!