Det kommer alltid att finnas människor som ser dig. Som verkligen ser dig. Mitt i ett hav av människor kommer de att se dig. Och det är annorlunda från förälskelse, som en kille/tjej alltid är extra medveten om den han/hon är förälskad i.
Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det, men man har helt enkelt en (eller flera) person på sitt hjärta. Kanske man kan se de lite som syskonkärlek? En person man bryr sig lite extra mycket om, även om den personen kanske inte alltid är medveten om det. Man ser när allting inte är okej, när personen kämpar och har det svårt, när den är ledsen och då går man sönder lite på insidan. Men man ser också när personen är lycklig, när det går bra för den, då personen har roligt och då känns det lite extra bra på insidan.
Jag har människor som jag ser, men det finns även människor som ser mig. Jag vet inte vem, kanske någon, men jag är aäker på att det finns fler - inte minst Gud. Han ser oss, vår sorg, vår glädje - allt, och han ger oss vad vi behöver när vi behöver det. Det kanske inte känns så alla gånger, men i mitt hjärta vet jag att det är så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar