Come find hope in the love of the Father

Det har varit en helt okej dag. Otroligt lång, men, jag klarade ju mig. Skolan var då helt okej, trög som få, men den gick väl an. Efter skolan lämna ja kvar en stund för att lära mig lite om storskärmen vi kommer använda till årets show. 

Sedan blev det plötsligt bråttom till ledarskolan, så jag bestämde mig för att ta bilen. Rusade ut till bilen, satte i nyckeln och vred om. Tystnad. Vred om igen. Tystnad. Min bil är död. Illa. Och eftersom jag nu har ännu mer bråttom springer jag in tillbaka, tar nycklarna till cykeln och rusar iväg. Men jag hann, otroligt nog. 

Efter ledarskolan fick jag träffa en massa människor. Far först till B med I och M på plättar. Riktigt najs, och riktigt snygg lägenhet. Efteråt far jag till skola för att träffa G, och träffade också en massa från skolan som var där och såg på Idol. 

Senare lämnar jag, S, G, J och N utanför vårt och står där i någon timme och flippar, skrattar och har det riktigt trevligt. Imorgon blir också trevligt. Kort skoldag. Efteråt skall farsan försöka fixa min bil, hoppas verkligen det, för jag behöver den i helgen. Senare ska jag och mam på middag, vet int vart vi bestämd vart vi skulle, tror inte vi gjorde det heller. Men, vi får se. 

Sedan blir det SuperFridayChurch! Wohoo! Det börjar vara ett tag sedan nu, och det blir nog riktigt bra har jag på känn. Har ingen powerpoint denna helg heller, så inga måsten överhuvudtaget. Skönt. Sedan imorgon kväll kommer min vän från nyland, och jag ser framför mig en riktigt bra helg! Nice.

Dimman ligger tät utanför fönstret, och tröttheten kommer krypande.

Det är dags att sova.

Open hearted I will search and I will find

Jag hade rätt som jag skrev igår. Min och rektorns logik är inte samma logik. Men, på ett sätt förstår jag nog nu rektorn, och på ett sätt tycker jag det nya är rätt så bra. Vi har prep inför realskrivningarna, eller finska för dem som har någon kurs som haltar lite. 

Annars har dagen varit helt bra. Trots att jag vaknade av att jag trodde mig höra någon slå knytnäven i mitt nattduksbord, men ingen var ju där. Kollade även med mina kämppisar, och ingen har knackat på min dörr heller. Skumt. Hörde nu även på kvällen en låt som ingen spelade och ingen annan hörde. Ne, nu är det väl nog kört. Jag håller på att bli galen. Illa. 

Har egentligen inte gjort så mycket annars. Chill med kämppisarna. Funderingar på vad jag skall säga på fredagen (ska göra lite reklam) samt vad jag skall pyssla med i helgen. Ser ut som om den blir väldigt ensam. Men, jag måste väl vara lite kreativ och hitta på något. Så illa kan det inte vara. Hoppas jag. Vännen från nyland kommer ju fortfarande upp, så allt är inte åt skogen.

Det är höst mina vänner. Fina färger i naturen nu, men jag tycker det är lite kallt, fast kallare lär det ju bli också, så det är väl bara att vänja sig. Borde ta mig ut och fota någon dag bara det fina vädret håller i sig och jag skulle ha tid. Fast de kan jag säkert göra i helgen, bara det fina vädret håller i sig. 

En bild från Uppsala när jag var på Youth-konferensen förra året.

There's freedom in the shelter of the Lord

Håller på att bli förkyld. Illa. Skulle varken ha tid, eller någon som helst lust att bli sjuk nu. Nog för att man sällan vill bli sjuk. Fast ibland när man har riktigt mycket på gång så kan det vara skönt att varva ner, men då beror det ju på vilket sätt man tar det. Man kan halvt jobba ihjäl sig också, eftersom man ändå måste göra alla de där sakerna trots att man är sjuk. Hm. Men hur som helst är det ingen höjdare att ha snuva, huvudvärk och bieffekterna av snuvan. Vad skall man kalla det? Tjockt huvud? Ja, så får det bli idag. Alltså, ingen höjdare. Alls.

Det var en riktigt skön kväll igår alltså. Mera sådant. Aningen frustrerade var vi också lite allt emellanåt, men det får man ta, kul hade vi ju också, så det borde väl jämna ut sig. Typ. Ne, det var nog en riktigt bra kväll, men det sa jag redan. Idag fick vi två lediga timmar mitt på dagen, eftersom jag blev klar med en uppgift, och vi inte hade mer att göra. Spenderade mina två lediga timmar till att diska och chilla. Fick idag också veta att jag skall infinna mig i skolan kvart över sex nästa tisdag morgon. Gäsp. Hur sjutton skall det gå till? Nåja, på nå vänster skall det väl no fixa sig. Hoppas jag. 

Jag hoppas att jag inte måste ha prep. finska imorgon, jag menar det skulle vara ganska så onödigt. Vi läser ju prep. bara för att öva inför studenten, och nu är den skriven. Så enligt min logik måste vi inte ha prep. finska imorgon, men min logik är inte alltid rektorns logik. Rätt så sällan faktiskt. 

Kvällen har gått åt till cell, och sedan när jag kom hem blev det uppmuntran och diskussioner över nätet med vänner. Vänner långt borta, och vänner lite närmare. Det har varit en bra kväll, har väl inte haft så bra kontakt söderut som ikväll på länge. Det känns bra. Eller det känns åtminstone så. Som att det är bättre idag. 

Helgen tror jag också blir riktigt bra, bara den skulle kunna komma någon gång. Tre dagar skola kvar, och sedan på freda kväll blir det SFC (Super-FridayChurch), som blir grymt bra, och resten av helgen har jag faktiskt inte så stor koll på. Men de blir bra. 

‘Cause you know I’m here for you

En konstig dag om jag får säga det själv. Fast det har väl ganska många varit på sista tiden, så, inget nytt på den fronten inte. Idag har jag skrivit andra delen av studentprovet i modde. Skrev en uppsats på typ fem sidor om just bloggande. Satt nästan fyra timmar i salen, och sedan jag lämnat in provet for jag till skolan och chillade en stund. Såg även prao-eleverna kratta skolgården. Det var lite kul, men fint väder var det ju också, så det borde inte ha gått någon nöd på dem.

Kvällen har bara gått åt. Har varit och pantat lite från festen limsa-konsumtion, varit en sväng till sion, och sedan chillat med S. Vi har kollat film och dampat lite. Uppmuntrat vänner och skrattat. Det har varit bra. Det är skönt att skratta från hjärtat, och glädjen när man får glädja och uppmuntra ens vänner. Det är faktiskt något jag finner glädje i: att uppmuntra mina vänner. Som ett citat på min vägg lyder: "Människorna är till för varandras skull".

 Känns lite som om min fantasi har tagit slut. Eller fantasi kanske är fel ord, men jag kommer inte på något bättre just nu. Det är säkert studentskrivningarna som tagit kol på den. Jag kommer alltså inte på något att skriva. Men det har varit en bra kväll tycker jag. Mer än så har väl inte hänt. Egentligen. Eller, nu är studentskrivningarna klara för denna gång, och nästa först i februari. Woho. 

Find the time..

Take the time..

Make the time..

..to smile, to speak a kind word,

to recognize another person.

Give me eyes to see more of who You are

Sov ganska så länge idag igen. Mycket på grund av den sena kvällen igår. Men det var en bra kväll, så jag skall väl inte klaga. Jag hade det trevligt, många vänner omkring en, och även de vänner som kanske inte var där fysiskt. Jag njöt. 

Idag har jag väl egentligen inte gjort så mycket, jag var hem-hem till mamma idag en sväng. Syrran var vild idag, vi har nog inte busat så mycket på länge, och jag insåg plötsligt att jag nog saknat det en del. Annars var det nog helt skönt att vara hem. Mat fick jag också, och det är ju nästan lyx att fara hem till mamma och äta, jag menar, nog i jämförelse med den mat man äter som fattig studerande. Och då får vi ändå bra mat i vår skola. 

Efter min vända hem-hem rusade jag vidare till sion för att förbereda powerpointen till dagens möte. Det gick väl helt okej, lite strul, men det ordnade sig, om ändå alla kunde komma till mig med alla sina ärenden i tid och inte just när mötet skall börja och man har en massa annat som skall göras. Morr. Det som kanske är det värsta är väl att man börjar bli van. Det borde ju inte vara så att de förväntar sig att vi kan fixa allt på två röda sekunder. Nåja, det finns saker att jobba på, och det betyder att vi bara kan göra/ändra saker och ting till det bättre. 

Resten av kvällen spenderades i soffan med S och våra datorer. En film kollades det även på samt en av Hillsongs dvd:n. Maten inför morgondages skrivningar är nästan klar, och jag njuter nog nästan av att det är sista skrivningen för denna gång. Nästa blir i februari. 

Livet är nog rätt så underbart ändå. Tack Jesus. 

Touch me with Your love, deep within my heart

En bra kväll.

En annorlunda eftermiddag.

Och en hel hög med finfina människor!

Låg och drog mig rätt så länge i morse, eller, snarare efter att jag vaknat. Sedan for jag och S till prisma och handlade limsa, chips och dylikt inför kalaset. Vagnen full, och jag vet nog inte när jag senast skulle ha köpt så mycket på en gång. Men väntar man på mer än 40 gäster blir det en hel del man skall ha. 

M-L har bakat hela dagen, och vi hade nog en hel del sorter att bjuda på sedan när gästerna kom. Fast när jag steg in i köket tidigare idag tvär-stannade jag kom innanför dörren. Köksbordet svämmade över, diskbänken svämmade över av ingredienser, skålar, formar och dylikt all medan M-L bakade. Ugnen var i full användning och alla ytor vi hade i köket, även golvet kom till användning, plus ett av de andra rummen för de färdiga mästerverken. 

Vi hade marmorerade brownies, chokladmuffins, pizzasnurror, bullar, hallon-cheescake, citronpaj, kex, godis, salta kex, batong, chips, blåbärspaj, tonfiskpaj och skinkpaj. Glömt något? Antagligen. En del av gästerna tog även med något att äta, t.ex blåbärspajen. Det gick väl åt ungefär 16 liter limsa, någon liter saft och en del kaffe. Fast det finns väl kvar en del av allt ännu, nästan i alla fall. Speciellt chipset och sedan kanske brownisarna. 

Har väl haft hit runt en 50-pers. Minst. Är nu totalt slut efter en riktigt najs kväll. Den har varit riktigt bra,  även om det varit lite varmt ibland. Feelisen på topp, och det har varit riktigt bra. Men nu är det bara sängen som väntar, om jag bara orkar ta mig dit. Kanske nog bäst, annars tycker nog inte min nacke om mig imorgon heller, och den lär i så fall vara gnälligare än idag. 

Your love never changes

Ne, nu får det vara nog! Nog skall man lyckas varje dag nog. Jag försov mig, igen. Jag gör det varje dag nu, och speciellt denna gång känns det inte alls bra. Inte det minsta heller. Idag var det ett möte/planeringstillfälle jag skulle ha måsta vara på eftersom jag har ansvaret för powerpointen i sion, men icke. De känns inte alls bra. Jag vill ju bara kunna vakna i tid, är det nu så mycket begärt? Tydligen. När man inte hör väckarklockan är det lite värre med att vakna. Men ändå.

Gårdagen var helt okej. Min ena sambo/kämppis fyllde 18 ågår, så de firade vi med gemensam frukost plus kladdkaka vi andra hade bakat under natten. Sedan fortsatte dagen med studentskrivningar, kalas (min fasters man denna gång), skjutsande och till sist fortsatte födelsedags-firandet med lovsångsövning med födelsedagsbarnets lovsångsteam. Vad jag gjorde där är en bra fråga, men där var jag i alla fall. Efter övningen kom nästan alla till oss där det vankades pizza, citronpaj och det som var kvar av kladdkakan från morgonen. Vi hade det jättetrevligt, även om vi blev aningen slöa allihop efter en stund. 

Idag ska vi också fortsätta firandet, eller ikväll, med det "riktiga" kalaset om man nu säger så. Det väntas komma mycket folk hit, och kan kanske bli aningen trångt, men inte kan man väl ta det så hårt, kul blir det i alla fall. En film och lite fixande inför kalaset ännu ikväll står ännu på schemat, men annars är det chill. Bara jag skulle bli av med min huvudvärk och min sjuka nacke så blir nog allting bra ännu idag. Hoppas jag.

You make all things, work together for my good

Kände mig aningen borta och avtrubbad igår. Och totalt slut. Men det gick väl an, tror jag. Vi slutade redan tjugo över två igår, och då hade S kommit till stan, så eftermiddagen var räddad. Efter skolan for vi ut på stan och satt på café en bra stund. Det var skönt, och min spralliga och glada vän överförde en hel del av sin glädje. Det var kul. Och sedan när hon kom hem till oss sprang hon runt och fjolla lite, det var också kul. Sprallig är nog ett rätt så beskrivande ord. Det är ett tag sedan någon har sprungit runt så i lägenheten. Det var roligt att se. Glädjande.

Kvällen fortsatte hos P, där det blev många diskussioner om många olika saker, te och chill. Det var mycket skönt, och väl behövligt. Jag var väl borta lite längre än jag menat från början, men det var nog lugnt. Hoppas jag i alla fall. P fick åtminstone sin biljett till Bergen bokad, så något nyttigt fick vi gjort.

Idag har varit en helt okej dag ändå tycker jag. Utsikten för dagen kanske inte var den bästa när dagen började, eftersom jag idag igen skulle ha fyra timmar finska efter varandra. Kan ju säga då att vi vanligtvis inte har finska efter maten på torsdagar, men eftersom vi är mitt i studentskrivningarna har vi finska prep på filosofin och studiehandledningen. 

Dagens överraskning blev då när rektorn då kom in när vi trodde vi skulle ha finska prep, han singlade slant, och det hela slutade med att han tyckte vi skulle gå ut på en promenad. Förvirringen var väl ganska så total, men vi tog oss ut i blåsten och tog en promenad. Hela klassen följde efter rektorn som gick några steg framför resten av högen. Vi stannade då och då när rektorn hade något att säga om en plats vi gick förbi. Men när rektorn sedan svänger av och går in i Rewell Center är förvirringen tillbaka. Förvirringen hos eleverna lättar inte heller när rektorn sedan går in på Arnold's med 17 förvirrade elever på släptåg. Det hela slutar med att han bjuder alla på munk och kaffe/limsa. De va en bra lektion de.

Resten av dagen har varit helt bra. Efter skolan har jag hunnit vara med mam en stund, hämtat ut mina nya linser, ätit och sedan rusat vidare till ledarskolan. Efter ledarskolan blev det att handla inför skrivningarna imorgon, och sedan hem och chilla. Mina sambos/kämppisar är på teater, så jag är ensam hemma, vilket betyder att ur högtalarna strömmar lovsången. Och jag kan förstås inte annat än att sjunga med.

Ibland förundras jag över min skola. De som bor där runtom måste undra ibland. Idag stod en från klassen ute på gården och spelade elgitarr mitt i blåsten. Det roliga var att vi som satt inne hörde vad han spelade i högtalarna, och killen stod där ute i blåsten. Först tyckte jag det var ganska kul, till jag kom fram till att de testar skolans nya teknik inför julshowen.

Men ändå, grannarna till skolan måste ha kul. Tänk nu allt vad de får se. Elever som fäktas med riktiga svärd, och de som skjuter med pilbågar, de som går på styltor, cyklar på enhjulingar. Folk som springer omkring med diverse olika saker och alla de gånger vi roadar(?) till diverse olika grejjer. Som min vän som sa till mig en dag när hon hade sett några som gick på några styltor på stan tänkte hon direkt att de var från min skola. Vi är kända tydligen. Oj, alltså alla tokigheter vi har gjort i våra dagar. Skolans elever alltså, varit å handlat i pyjamas, gått på stan i snögubbe-dräkt, hela skolan som varit på picnic bakom skolan och allt annat vi nu har gjort. Men kul är det, och annorlunda.

Lovsången har blivit en del av vardagen nu, det är alltid en låt som snurrar runt i huvudet, (Your love never fails) och på en del raster samlas man runt pianot och lovsjunger. Lovsången är konstant på när man är hemma, och Jesus är med. Fantastiskt. Vet du vad? Du är underbar och älskad!

Finding hope in the love of the Father

Är detta mitt liv? Är det denna strid jag utkämpar varje dag? Men tack och lov så är jag ju inte ensam i den striden. Jesus är med mig, och likaså många av mina vänner. Tack!

Började dagen med att inte få en blund sovd på hela natten, inte tills morgonkvisten när jag sov två och en halv timme. Lyckades ändå försova mig, och är nu väldigt trött på att försova mig jämt och ständigt. Oj, nu blev det en lite omedveten ordvits där, men den får vara. Fortsatte dagen med skola, men det var ganska så jätte lugnt hela dagen. Var inte trött eller sömnig på någon lektion heller, så jag var nöjd med det. 

Fast, när man sedan kom hem och hade satt sig i soffan kom tröttheten sköljande över en som jag vet inte vad. Plötsligt var den bara där, och jag kände mig helt färdig. Kanske det påverkar en att man bara sovit två och en halv timme i alla fall. For sedan till stenhaga för att få lite miljöombyte när det gäller handlandet, plus att jag slapp gå i regnet in till stan då också. Lite finurlig måste man få vara ibland också tycker jag.

Vi har haft gäster hela kvällen, men det har nog varit riktigt bra. En välsignelse. Är nu rätt så slut, och rätt så orolig, men det var jag även före förstås. Men jag har kanske fått en ny syn på saker och ting, jag vet inte riktigt, men jag tror det. Jag behöver inte skaffa ett jobb, jag har gott om arbete som det är här hemma. Här behövs jag dessutom också. Frasen "Strong tower" far igenom mitt huvud. Känner mig ibland lite så, jag förstår den synvinkeln, men även en fast grund behövs. Den har jag, och även stötte-materialet runt grunden, mina vänner. 

Jesus visade ett av de citat/ordspråk jag har hängande på min vägg idag, och sanningen i det ordspråket kom väldigt starkt idag. Detta är sant.

"Människorna är till för varandras skull".